måndag 14 mars 2011

Chulalongkorn Hospital


Äntligen är man här i varma fuktiga Thailand. Det har gått snart två veckor sedan jag anlände och började tyvärr blogga idag... Krånglade med datorn och mailsystem, men så kan det gå ibland. Hoppas dock att det inte kommer att krångla mer då man är ganska beroende av både datorn, internet och mail.

Det första jag gjorde när jag kom hit till Bangkok var att efter incheckning på hotellet, äta nudelsoppa vid ett gatustånd utanför. Det var efterlängtat och mycket gott! Sedan borde man ju vara aningen försiktig med mat gjord från gatan och vatten, men mina tidigare Thailandsbesök har ju gått bra ;-)

Efter två dagars vilande och möten med kontaktperson fick jag min första intervju på Chulalongkorn Hospital i centrala Bangkok. Jag hade med min kontaktperson, då hon är en pensionerad sjuksköterska och har kollegor där. Vi hade ringt sjukhuset dagen innan och frågat om vi kunde få komma och intervjua de HIV/AIDS drabbade och att det skulle vara för min MFS-uppsats och C-uppsats. De sa att vi gärna fick komma och att förtillfället fanns det många inskrivna patienter.

Det gick ju bättre än väntat det där, tyckte jag och vi begav oss dag 3 för att göra den första intervjun. Väl framme tog det mig ca 2,5 timmar innan jag fick tag på en som ville delta och fick "dämpa" mig då jag var glad för detta, fast det kändes "fel". Glad att få en intervju, men ledsen för att det är på bekostnad av människors lidande... Fast damen som intervjuades var en ganska pratglad dam och ville gärna dela med sig av sina upplevelser. Hon föreslog t.o.m att vi skulle ut från sjukhuset och ta en bit mat och prata då. Det var bra för då kunde jag bjuda henne på det hon ville ha samtidigt som vi intervjuade. Det var dock lite svårt stundtals att höra henne då det var mycket ljud från gatan, men det gick väldigt bra trots allt.

Det som skulle bli en effektiv dag för mig vändes efter första intervjun. Jag märkte att jag orkade inte att intervjua en till efter den första deltagares berättelse. Det var så mycket lidande i hennes röst, så mycket elände hon hade varit med om och ändå förmådde hon att avfyra leenden då och då. En helt underbar och fantastisk människa!

2 kommentarer:

  1. Åh, trevligt, trevligt att läsa om detta och kul å se att det funkar! Ha det gott och lycka till med alla intervjuer!

    KRAM

    SvaraRadera
  2. Tycker du är stark Am. Förstår om denna intervjun var jobbig med dessa hemska livsöden. Jobba på, vet att du klarar detta galant. Kramar till dig och David. Anette

    SvaraRadera